quadrophenia
Posten skickar mitt nationella antagningsbesked till landet istället för hem. Eller jag antar att de kommer göra det eftersom jag fick ett antagningsbesked från en av instutionerna till landet. Allt är lite förvirrat. Liksom lite skevt, inte riktigt okej men nästan. Känner mig lite obekväm men kan inte klaga på något påtagligt. Jag är ledig och har lite pengar. Jag har små resor kvar i sommar att se fram emot. Fina böcker att läsa, bra musik att höra, kvällar att njuta. Det är som att jag ser till att lägga all min energi på det jag inte riktigt kan rå över. Och vad som än står i det där beskedet kan jag göra väldigt lite åt det nu.
Lyckas man pricka in rätt person är sommarpratet på P1 riktigt bra mot tomheten. Det sätter igång tankarna igen. Rätt tankar. Och om några timmar promenerar jag ner till Hornsgatan och kollar in lokalen där det om en månad blir fest. Kanske går det att öva bort de där personlighetsdragen som är mindre sympatiska. Om jag utsätter mig tillräckligt många gånger kanske det försvinner. I alla fall nästan. Mest längtar jag just nu till Orust och kaffe och "Amandla Mandela" på Stockencaféet


Lyckas man pricka in rätt person är sommarpratet på P1 riktigt bra mot tomheten. Det sätter igång tankarna igen. Rätt tankar. Och om några timmar promenerar jag ner till Hornsgatan och kollar in lokalen där det om en månad blir fest. Kanske går det att öva bort de där personlighetsdragen som är mindre sympatiska. Om jag utsätter mig tillräckligt många gånger kanske det försvinner. I alla fall nästan. Mest längtar jag just nu till Orust och kaffe och "Amandla Mandela" på Stockencaféet




0 Comments:
Post a Comment
<< Home