human behaviour for dummies

Det slutar aldrig vara bland det allra finaste att veta vad man vilar allra bäst i. Att veta att ens funderingar hittar reflektioner hos andra och samtidigt någon som valt att se världen ur ett helt annat perspektiv, förklaringar jag aldrig skulle komma på eller hitta på egen hand. Att saker sällan är vad man tror att de är, att människor kan överaska och hur oerhört skönt det är få nya perspektiv. Mitt perspektiv blev dammigt och pixligt för länge sedan. Min verklighet är inte som på film, jag vet, men den kanske är det mer än vad jag tror. Kanske jag får börja lära mig att vi har börjat fungera såhär nu, det finns en övervakande känsla som jag inte kommer ifrån. Men kanske jag kan vila i den då istället, riktigt simma omkring i den tills fingrarna skrynklar sig. Så länge det är såhär tydligt att andra försöker förstå på det milda sättet, det skriks så förfärligt mycket som det är, så är jag rätt nöjd. Det gör det lite lättare med allt annat.
Idag såg jag "Me and You and Everyone We Know". Se den.