relativism

Sociologiska Teorier del 53:
Kontentan av dagens föreläsning var att man kan ifrågasätta allt. Inget kan tas för givet. Allt är relativt. Det som togs upp har visserligen sina poänger, men jag undrar hur man mår om man seriöst forskar i Social Konstruktionism. Det är en sak att vara medveten om att våra västerländska ideal självklart inte ska gälla för hela världen, "the white man's burden" och allt det där. Men i realiteten måste ju individen samtidigt ha något att hänga upp sitt liv på, något att fästa sig vid; "det här tycker jag, det här tycker jag inte". De flesta av mina samtal med andra människor handlar om att ifrågasätta världen vi lever i, men ibland måste man få vila i något och bara låta saker vara exakt som de är. Jag blir oerhört rastlös av det här, det är förvirrat som det är.

På lördag är det Skidelibop igen. Jag är pepp! Sover dåligt, tänker mycket, ångrar en massa, tänker på det jag inte har och det jag önskar att jag hade och varför saker och ting är som de är. Att få hänga med musiken och vänner en kväll är typ den bästa vilan man kan få. Leave the rest.