i can shoot as quick and straight as anybody can

Jag vill se "Capote". Jag funderar på att gå alldeles själv och riktigt gosa in mig den där lite obehagliga känslan jag har förstått att den ska ha. Philip Seymor Hoffman ska tydligen vara fantastisk. Hoppas han får en Oscar.
Och så vill jag läsa Nadeem Aslams "Maps For Lost Lovers". Den verkar fin. Hittade dessutom en tidig Cash-skiva i hyllan så nu kan jag vara kvar i "Walk The Line"-stämningen och svänga med fötterna när jag steker grönsaker.

Idag tror jag är en sån dag som är bra. Jag sov bra. Det gick bra på seminariet. Vi fick bra betyg och opponeringen gick bra. Jag fick en fin komplimang. Jag är på ganska bra humör. Jag fick bonuscheckar från H&M med posten så jag kan gå och köpa lite nya kläder. Jag köpte två billiga filmer på hemvägen.
Det kanske är de här dagarna man tar för givet? Sedan kommer det en jättedålig dag och då betyder de här dagarna ingenting. Är inte det väldigt orättvist?