min syster och jag

Jag ville verkligen inte sätta mig på tåget hem i morse. Det var milt i luften när jag och M steg av spårvagnen och jag mådde bra. Tre dagar då jag på något sätt väntade på att jag kanske, åtminstone skulle bli på lite dåligt humör, eller tråkigt trött, eller obekväm eller något annat typiskt som man blir när man åker bort. Men det var trevligt på M's jobb när jag kom, det var trevligt på Kungen med alla hennes vänner, det var sjukt kul på Pustervik för att jag inte hade några som helst krav på vem jag pratade med eller vad vi pratade om, och vi promenerade hem och berättade konstiga drömmar vi hade haft för varandra. Det var en fin bakislördag och vi promenerade genom slottsskogen och käkade amerikansk brunch på "Egg & Milk" och gick långsamt hem i höstsol med övertrött, vänlig humor. Hyrde "Shopgirl" och "Nio Liv" och gosade ner oss med Myriam och Ida och mera pannkakor och systers hembakta bröd och igår lyckades vi till sist ta oss ut en stund på kvällen och ta oss bort till västra kyrkogården och titta på ljusen och prata om familjen och allt som ibland är så konstigt med den.
Så synd att det gick över så snabbt. Jag mådde så bra och jag slappnade av vilket jag inte gjort på flera månader. Tack syster du är världens finaste precis när det behövs.

Dessutom är det andra delen av "En Uppstoppad Hund" ikväll och det kan nog inte bli bättre än Jonas Karlsson sminkad till oigenkännlighet och hela Torgny Lindgren-stämningen som gör att man nästa börjar längta till julen.