onsdag

"The art of losing isn't hard to master;
so many things seem filled with the intent
to be lost that their loss is no disaster.

Lose something every day. Accept the fluster
of lost door keys, the hour badly spent.
The art of losing isn't hard to master.

Then practice losing farther, losing faster:
places, and names, and where it was you meant
to travel. None of these will bring disaster.

I lost my mother's watch. And look! my last, or
next-to-last, of three loved houses went.
The art of losing isn't hard to master.

I lost two cities, lovely ones. And, vaster,
some realms I owned, two rivers, a continent.
I miss them, but it wasn't a disaster.

Even losing you (the joking voice, a gesture
I love) I shan't have lied. It's evident
the art of losing's not too hard to master
though it may look like (Write it!) like disaster."

E. Bishop

söndag

Slow motion och dunka dunka samtidigt. Dessutom extra lång och håller på nästan hela promenaden från min lägenhet till stan.
Klaxons - Golden Skans extended version (sendspace).

sparks in the snow

Jag hade något jag hade tänkt att skriva, men jag är alldeles för sjuk för att skingra tankarna. Igår kväll fick jag några fina idéer i någon slags feberyra, men jag får en känsla av att det var ungefär samma typ av idéer som man får innan en bakfylla sätter in. Jag känner mig ungefär lika intelligent som en bakfylla.
I väntan på att kvickna till ser jag på film och tänker att jag kanske lyckas vänta ut förkylningen. Kan tipsa om "Half Nelson" och "Art School Confidential".

Och när jag inte har film-maraton dras jag till musik som påminner mig om sommar och värme. Jag lyssnar på Jamie T och Brothers And Sisters och hittade precis The Jewels "Opportunity" här. Sommar i en enda liten sång. Om jag lyssnar och kisar ut och det är soligt kan jag nästan urskilja någon typ av vårkänsla. Allt för att försöka få tiden att gå och hoppas att det här gräsliga som har behagat komma försvinner igen.

still lives 3

Foto: Maria Friberg

dear santa...

there are times when you're not around

På bloggen Oh My Gosh kan man hitta låten "Leni" av Goodbooks, (remix av Crystal Castles). Oh My Gosh-bloggaren skriver att han spelar den non-stop och jag måste nästan hålla med om att jag gör detsamma. Sjukt fin. Lyssna på "Walk With Me" på deras MySpace också.

Update: Här är låten igen:
Goodbooks - Leni (Crystal Castles remix)

my space favoriter idag

+Ass
+Emily White
+Pop Noir
+Midlake
+Robert Wyatt
+Poney Poney
+The Teenagers
+Mint Royale

önskelista

Jag har hamnat i ett något förtvivlat tillstånd av att det finns så otroligt många böcker jag vill läsa/köpa, med vetskapen om att varken tid eller pengar finnes framöver. När jag satt och funderade på vilka böcker jag läst under 2006 kom jag fram till att jag kanske läst 80% facklitteratur, 15% tidningar och 5% skönlitteratur.

Om Tid/pengar/ork hittas 2007:
+Dave Eggers: What Is The What
+José da Fonseca: English As She Is Spoke
+Marisha Pessl: Special Topics In Calamity Physics
+Kevin Shay: The End As I Know It
+Salvador Plascencia: The People Of Paper
+David Sedaris: Holidays On Ice
Böckerna på nattduksbordet:
+Tobias Wolff: Den Gamla Skolan
+Mark Z. Danielewski: House Of Leaves
+Joan Didion: Lagt Kort

Ibland undrar jag dock om jag är en sån som tycker mer om att läsa om böckerna än att faktiskt läsa dem. Jag har massor av motivation när jag sitter och kollar igenom alla listor och boktips och rescensioner men som (oftast) totalt försvinner när jag öppnar boken. Som att idén om bokens berättelse alltid kommer vara finare än den faktiskt är. Jag tror jag missar hemskt mycket på det viset. Och sållar ut en massa, massa fina historier helt i onödan.

nästan måndag

Jag har äntligen sett "Running With Scissors". Var kanske det bästa jag sett sedan "The Squid and the Whale". För en gångs skull kändes det nästan som att man läste en bok, snarare än såg en dåligt tolkad film baserad på boken. Den var nästan för svart, för elak, men samtidigt full av fina detaljer. Kanske tyckte jag om den för att jag själv känner mig något dysfunktionell just nu. Kanske är det för att den innehöll så många av de saker jag tycker om med film. Kanske har jag helt enkelt amerikansk humor, om det finns någon sådan.

För övrigt har jag svårt att formulera saker i huvudet just nu. Jag är rastlös och trött på samma gång, och jag har inga pengar eftersom jag strulade till datumen när jag ansökte om CSN. Och eftersom jag inte har några pengar kan jag inte göra så mycket. Till och med skolan är i vänteläge eftersom uppsatsen är inskickad för inspektion och jag kan egentligen inte göra något förrän på tisdag. Jag gick till biblioteket igår och lånade böcker och filmer för att riktigt förbereda mig på en helg utan några vidare utsvävningar. Men de ser snyggare ut där de ligger på nattduksbordet, än om jag faktiskt skulle läsa dem.

Jag kanske åker till Stockholm i alla fall. Jag kanske plankar eller gör något annat galet. Det här håller inte.

silent night, nothing feels right

Det har varit totalstopp i huvudet sedan jul. Kanske inte så mycket beroende av att jag inte känt behov av att skriva, utan snarare för att jag haft för mycket i huvudet. Det känns nästan som att jag skulle skämmas ännu mer om jag skrev ner allt svart på vitt, som att det är att göra det värre. Och det är tröttsamma saker att prata om, saker man absolut inte vill ska bli värre. Eller ens tänka på alls faktiskt.
Sedan har det varit nyår och jag gjorde det enda rätta och åkte hem efter försök på fest nr. 2. Sedan var jag trött i två dagar och Internet slutade fungera ungefär samtidigt som jag kom fram till att jag har lite lätt panik över uppsatsen.

Jag såg "Parfymen" igår. Tänkte att jag skulle skriva något om den, men jag är som sagt ganska tom i huvudet.
Det kanske egentligen är något bra? Man kanske ska passa på att glida igenom de här dagarna när allt känns lättvindigt och oviktigt. När tendensen som oftast är att ta allt alldeles för allvarligt kanske det det egentligen borde vara ganska skönt att vara lite tom? Och nu funkar ju internet och allt.
Imorgon mailar jag in uppsatsen och hoppas att den duger till opponering. Jag kommer då och då på att ingenting egentligen satt igång ordentligt. Folk har fortfarande jullov, det går matinéer på TV och det är tyst i lägenheterna. Fulla brevinkast, ingen sprucken trumpet från rummet bredvid. Drömde dessutom konstig dröm inatt, vaknade och undrade var jag var någonstans.