"do the things important to you"

Jag hade någon idé om att jag skulle skriva en arg post om den akademiska världen, men i samma stund jag tog första andetaget vid datorn förstod jag att det är bättre jag låter bli för nu.
Istället mailade jag till Agnes i Barcelona om solen och våren och hur jag plötsligt kom på att man brukar göra saker när det är såhär, när det känns såhär. Saker jag seriöst glömt bort under flera månader eftersom jag troligen skulle gått sönder om jag ens tänkt tanken. Att gå barfota i ballerinaskor, att kavla upp ärmarna, att vara på väg till en park och sitta på filt med öl och vänner bredvid sig och musik ur högtalare, (Agnes påminde mig). För att använda psykologiska termer tror jag att jag använde mig av en mycket effektiv copingstrategi för att alls klara av februaris chockbehandling av min redan trötta kropp.
Men nu. Nu. Framför mig ser jag ändlösa nätter, uteserveringarna, (den och den och den), eftermiddag på en gräsmatta och gå till haket när det börjar bli kallt. Sedan, när ljumma dagar blir heta dagar och man sitter i skuggan med Slevans mjukglass har man glömt av allt det där jobbiga och tunga. Kanske går man på en festival också (Accelerator har redan bokat Junior Boys, Electrelane, Taken By Trees och CSS).
Jag ska inte ens börja prata om sommar i Göteborg nu, då slutar det här illa.
Men det gick. Jag tog ett djupt andetag och blundade och höll andan och nu släpper jag och andas in igen.


REM: Electrolite, (sendspace)