luttrad

Det är fredag. Jag:
+ råkar ställa in moccabryggaren i kylen istället för på spisen. Vid två tillfällen.
+ läser om "smal-chocken" i Expressen Fredag och förundras mer över min likgiltighet än Anna Kournikovas likhet med ett lik.
+ märker att jag tycker allt annat verkar väldigt mycket roligare när det ställs i relation till uppsatsskrivandet som just nu mest känns som tjock sirap jag måste ta mig igenom. Till exempel ser jag fram emot att O.C. går i repris igen. Alternativt kan jag även titta på "Ensamma hemma" i repris på en annan kanal. Kul.
+ har kommit på att svengelska är roligt vilket annat språk man än gör det på. Exempelvis franska. Att översätta "talk to the hand", som redan är tivelaktig på originalspråk, blir av någon anledning extra rolig när man säger den på franska:
Fatal Bazooka ft. Yelle: Parle A Ma Main, (sendspace). Se för all del videon på YouTube också. Crazy.
+ har apropå musik och språk även hört ett antal svenska låtar som propsar, dels på att sjunga om Stockholm på det där häftiga sättet, (som att Gullmarsplan kan jämföras med Bronx), dels att använda grova ord som man är van vid att höra på engelska, (och därför inte reagerar på) men som blir jättekonstiga när man hör dem på svenska.
Exempel: Maskinen: Alla Som Inte Dansar, (sendspace). Hur menar dem? Upprepandet av en viss fras i denna melodi gör mig helt nervös. När jag hade den i min i-pod och stod inne på Pressbyrån var jag tvungen att byta spår, (av flera anledningar iofs, den är lite jobbig) för att jag blev lite generad över vad det var jag lyssnade på, rent innehållsmässigt. Skenhelig eller ej; troligen skulle jag inte ens reflekterat över texten om de hade sjungit på engelska. Här är förresten videon till den också. Misstänkt lik en annan video med de där tecknade inslagen för övrigt.
Jag fortsätter vara kluven till samtida popmusik på mitt eget språk. När är det bra? När är det dåligt? Missförstå mig rätt, det här är ingen censurdebatt. Jag är bara ovan vid, vad ska man kalla det, "thug-tugget"? på svenska.