different and yet the same

Hej,
Jag borde döpa om den här bloggen till film-bloggen. Nu har jag sett en ny film igen. Igen? Det händer inte så mycket annat här. Jag är för slö för att gå ut. För försoffad, (eller fotöljad kanske, jag har ingen soffa) för att vara produktiv. Statistikboken känns inget vidare lockande. På något märkligt sätt väger det tyngre att ha sett en film än x antal intetsägande program på TV. Speciellt nu när det är vinter-os och valet står mellan film eller curling, denna fantastiska sport. Så spännande, så full av nagelbitande action. Att borsta rätt kräver precision!

Jag har sällan något dåligt att säga om filmerna jag ser heller, om jag får välja dem själv. Jag är så lättköpt när det gäller vissa genrer. Så fort jag känner den där svårförklariga känslan av igenkänning, trots att jag inte har något att göra med karaktärerna i filmen, så är jag nöjd.
Ett exempel; jag tittade på film med några kursare i lördags, (t.o.m. när jag ska umgås tittar jag på film). De hade valt "Flightplan" och det hände inte mycket för mig. En genre jag förstått att jag inte bryr mig så mycket om. Alls.
"Thumbsucker" däremot. Vilken amerikansk film om utanförskap i ordningen vet nog ingen, men jag tror det är själva känslan jag är ute efter. Att bada i musiken, i fotot och i det lite obekväma och skruvade trots att det borde vara ganska banalt med någon som suger på tummen. Nu är det en ganska trivial bit av filmen, men vad jag försöker säga att nog att den var hemskt fin.

För övrigt var det typ den femtioelfte covern på "13" som var med. T.o.m Elliott Smith hann göra en. 2005 måste ha varit ett stort år för Big Star. De släppte nytt material, men låten som alla minns är en som skrevs för 30 år sedan. And now you can get it in swedish.