and so it goes
Jag gick på klassfest igår. För första gången sedan jag flyttade hit kände jag att jag mådde bra och trivdes. Vänliga ansikten och människor man kände tillräckligt mycket för att kunna ta en drink till och inte spänna sig. Jag pratade politik och kommunism och musik och egenheter. De kan aldrig bli som ni, men de värmde. Vår lärare kom också. Jag tror att han kanske stötte på en av mina klasskompisar. Han vinglade med en cigg i mungipan när jag gick.
Nåväl. Med en kasse full av gåvor barkar jag mot staden, full av förhoppning om att kunna släppa skolan för en liten, liten stund. (Jag skriver min uppsats om bloggar, det här känns plötsligt lite väl meta.)
Ser fram emot tisdag och träffa dig, Josefine. Hoppas alla som är hemma i Stockholm hakar.
Nåväl. Med en kasse full av gåvor barkar jag mot staden, full av förhoppning om att kunna släppa skolan för en liten, liten stund. (Jag skriver min uppsats om bloggar, det här känns plötsligt lite väl meta.)
Ser fram emot tisdag och träffa dig, Josefine. Hoppas alla som är hemma i Stockholm hakar.


2 Comments:
Jaa!
Vi ses snart raring. Ska försöka skaffa nåt tillfälligt svenskt telefonnummer när jag kommer hem, men tills dess nås jag på 0034 697 688 105
xx
got it!
(ska jag typ ringa eleonore annars, om du är svår att få tag på?)
Post a Comment
<< Home