silent night, nothing feels right

Det har varit totalstopp i huvudet sedan jul. Kanske inte så mycket beroende av att jag inte känt behov av att skriva, utan snarare för att jag haft för mycket i huvudet. Det känns nästan som att jag skulle skämmas ännu mer om jag skrev ner allt svart på vitt, som att det är att göra det värre. Och det är tröttsamma saker att prata om, saker man absolut inte vill ska bli värre. Eller ens tänka på alls faktiskt.
Sedan har det varit nyår och jag gjorde det enda rätta och åkte hem efter försök på fest nr. 2. Sedan var jag trött i två dagar och Internet slutade fungera ungefär samtidigt som jag kom fram till att jag har lite lätt panik över uppsatsen.

Jag såg "Parfymen" igår. Tänkte att jag skulle skriva något om den, men jag är som sagt ganska tom i huvudet.
Det kanske egentligen är något bra? Man kanske ska passa på att glida igenom de här dagarna när allt känns lättvindigt och oviktigt. När tendensen som oftast är att ta allt alldeles för allvarligt kanske det det egentligen borde vara ganska skönt att vara lite tom? Och nu funkar ju internet och allt.
Imorgon mailar jag in uppsatsen och hoppas att den duger till opponering. Jag kommer då och då på att ingenting egentligen satt igång ordentligt. Folk har fortfarande jullov, det går matinéer på TV och det är tyst i lägenheterna. Fulla brevinkast, ingen sprucken trumpet från rummet bredvid. Drömde dessutom konstig dröm inatt, vaknade och undrade var jag var någonstans.